Förskoleklass

Förskoleklassen är skolförberedande och verksamhetens aktiviteter regleras i läroplan för förskoleklass, fritidshem och skola, Lgr 11. Att delta i förskoleklassverksamheten är obligatoriskt för alla sexåringar.

Barnets första sju år är fulla av lärande. Det lilla barnet tillägnar sig ständigt nya kunskaper i mötet med den egna kroppen, miljön och de människor som finns nära. Lärandet sker genom efterhärmning, utforskande och lek. Det finns ingen gränsdragning mellan lek och lärande, upplevelser och uttryck. Sexårspedagogiken är bron mellan det lilla barnets helhets lärande och skolans stegvisa uppdelning av lärande i olika ämnen.

Vår förskoleklass tar avstamp i förskolepedagogikens holistiska lärande där olika aktiviteter bildar en helhet, men förskoleklasspedagogerna för nu in ytterligare en dimension i och med barnets ökande förmåga att; minnas, tänka kring saker och ting som inte är direkt närvarande samt förmåga till mer detaljerad och avancerad lek.

Förskoleklassens veckor och dagar är uppbyggda enligt en tydlig rytm som ger eleverna trygghet och förutsägbarhet.

" Vi behöver inte slösa tid på att oroa oss för vad som kommer eller inte kommer, utan kan fokusera på nuet"

Sociala mål

Barn från olika förskolegrupper kommer samman och blir en klass. Arbetet med läroplanens sociala mål är viktig del av förskoleklassverksamheten. Den fria leken och gestaltning av lekmiljöerna är centrala verktyg för att främja och stärka elevernas sociala och emotionella utveckling. Sexåringarna möter motstånd, samförstånd, förståelse, empati och utveckling tillsammans. Förskoleklasspedagogerna finns hela tiden med för att hjälpa eleverna framåt och som verktyg använder pedagogerna Ross Greens metod Collaborative Problem Solving , CPS. Metoden bygger på ett förhållningssätt där utmanande beteenden hos barn ses som en konsekvens av ännu ej utvecklade förmågor,

Att lära

Barn lär sig genom att använda kroppens alla sinnen; rörelse, upplevelse i mötet med olika texturer och material, lyssna och själv låta till olika klanger, toner och ljud, öva händer och ögon, hitta bokstäver och tal.

Konsonanternas former introduceras genom berättelser och upplevelser som blir till stora och levande bilder, bilder som smalnar och kontureras till genomgestaltade symboler. Processen sker från bild till bokstav. Vokalerna gestaltas genom en beskriven känsla eller rörelse. Barnen lär sig ”automatiskt” alfabetet, men inte på ett sätt som är främmande för och avskuret från deras tidigare erfarenheter. Genom olika slag av återberättande, samtal, skapande (målning, rörelse, musik, teater, verser, rim och ramsor o.s.v.) använder sig barnen av de inre bilder som de gjort sig utifrån lärarens berättande. Bokstavsintroduktionen följer människans möte med skriftspråket, från bilder som stegvis omvandlats till abstrakta tecken. Språklekar, ljud- och formövningar samt minnesträning stärker barnens språkliga medvetenhet och utveckling. Matematik övas direkt kopplat till kroppen, rytmer och det vardagsnära. Förskoleklassen aktiviteter växlar mellan det fria och mer självständiga lärande och det organiserade och styrda lärandet. Genom egna och gemensamma möten, utforskande och upplevelser av miljöer och material kommer eleverna till direkt lärande som ger vidare kunskaper in i skolans värld.

Lärandet följer som en röd tråd genom hela förskoleklassdagen och ger därmed rika tillfällen till förvärvande av nya kunskaper.

Rätt stöd i rätt tid
Sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov.

I förskoleklass är kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken obligatoriska att använda. De genomförs på höstterminen i grupp, inom ramen för ordinarie undervisning. Kartläggningsmaterialen genomförs av förskoleklasslärarna.

Genom kartläggningsmaterialen ges pedagogerna indikation på om ett barn är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid en sådan indikation gör läraren en särskild bedömning i samråd med skolans speciallärare/logoped.

Om den särskilda bedömningen visar att ett barn är i behov av extra anpassningar planerar läraren dessa i samråd med speciallärare/logoped. De extra anpassningarna genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Anpassningarna följs upp kontinuerligt för att säkerställa att dom har effekt. I slutet av förskoleklass följer läraren och specialläraren/logoped upp resultatet av insatserna. Resultatet av uppföljningen överlämnas till mottagande klasslärare.

vad händer på skolan?

Till kalendern